Stop Surrogacy Before it is Too Late

Posted by on sep 23, 2014 in Debatt, Frontat, Stöd | Kommentarer inaktiverade för Stop Surrogacy Before it is Too Late

Denna artikel publicerades i samband med att Kajsa Ekis Ekman medverkade på Festival of dangerous ideas i Sydney 30 augusti 2014.

What do Elton John, Sarah Jessica Parker, Ricky Martin and Nicole Kidman have in common? The answer — happily reported by celebrity site Glamour Magazine is that all had babies with the help of surrogate mothers. And these stories are invariably accompanied by photos of the couples holding their babies and beaming with joy. Well, if you asked me, I ‘d answer rather differently — they are all participating in reproductive prostitution and child trafficking.

Surrogacy — or ‘contract pregnancy’ — involves a woman being either inseminated or having an embryo implanted in her uterus. When she gives birth nine months later, she surrenders the child to the commissioning parents — and almost always in exchange for money. Since the 1970s, over 25,000 babies have been born in the USA via surrogacy. But the practice is increasingly outsourced to countries like India, Ukraine, Thailand and Mexico. In India alone, the surrogacy industry is valued at over 450 million USD per year. Countries all over the world are faced with the question: ban or regulate surrogacy?

The media mostly portrays surrogacy as a win-win situation: childless couples can fulfil their dream for a child, and poor women can earn money by helping others. Hello! magazine showcases Elton John saying that surrogacy “completes our family in the most precious and perfect way.”Vanity Fair features Ricky Martin and his twins, declaring: “I would give my life for the woman who helped me bring my sons into this world.” And Nicole Kidman comments: “Our family is truly blessed … No words can adequately convey the incredible gratitude that we feel for everyone … in particular our gestational carrier.” Martin and Kidman conspicuously avoid the word ‘mother’ when speaking about the women who bore children for them. The gratitude of the recipients of the surrogacy arrangements is paraded as success, but ultimately disguises the inherent power inequity in the arrangement: the parent is the one who pays, not the one who bears the child.

If we turn to philosophers and sociologists such as Helena Ragoné, H.M. Malm and Christine Sistare, surrogacy is seen as equally positive, but they describe it as a way to “break the biological paradigm,” to deconstruct nuclear families and heterosexual norms and to “allow women to transcend the limitations of their family roles.” These two narratives seem to be in conflict, yet they both support surrogacy.

But surrogacy is far from liberating. As a feminist and a humanist, I argue that surrogacy is emerging as a new form of women’s oppression which has more in common with prostitution than one might think. While the sex industry commodifies women’s sexuality, surrogacy commodifies women’s reproduction. As Elizabeth Kane (a US surrogate mother who became opposed to surrogacy) has written, surrogate motherhood is nothing more that the transference of pain from one woman to another. One woman is in anguish because she cannot become a mother, and another woman may suffer for the rest of her life because she cannot know the child she bore for someone else. Surrogacy also turns children into commodities and is, effectively, baby trade.

The trade in pregnancy originated in the USA back in the 1970s. Following the Supreme Court decision in landmark Roe v. Wade (1973) which legalised abortion, the supply of newborns for adoption decreased drastically. While many US couples turned to international adoption, some did not want to adopt a child with a different ethnicity from themselves. Soon, advertisements began to appear asking for fertile young women who were prepared to be inseminated and then give up the resulting child. These ads were often placed by the men whose wives were infertile but still wanted childen genetically related to themselves. Agencies sprung up in response to this new market, connecting childless couples with young women, often from working class backgrounds. By the 1980s, this had grown into an industry whose unethical strategies for signing up potential surrogates were revealed by investigative journalists such as Susan Ince, who went undercover as a potential surrogate.

When custody battles started taking place after a number of surrogate mothers such as Mary Beth Whitehead in 1985 changed their minds after giving birth, many US courts declared surrogacy contracts invalid. They said the rights to a child could not be handed over in exchange for money, and the birth mothers were found to have righteous claims to their children. But the surrogacy industry devised new ways to get around the courts. The intended parents would now also hire an egg donor, so that the surrogate mother would carry a child that was not genetically related to her. This became known as ‘gestational surrogacy’, and in cases where the birth mother changed her mind and wanted to keep the baby, courts would state that she was not the mother, only a ‘carrier’. Embryo implantation also enabled the industry to move to countries such as India — an Indian woman could now carry a Caucasian or Japanese child for a much cheaper price. As Indian surrogate mother Salma tells researcher Amrita Pande:

Who would choose to do this? I have had a lifetime’s worth of injections pumped into me. Some big ones in my hips hurt so much. In the beginning I had about 20–25 pills almost every day. I feel bloated all the time. But I know I have to do it for my children’s future. This is not work, this is majboori (a compulsion). Where we are now, it can’t possibly get any worse. In our village we don’t have a hut to live in or crops in our farm. This work is not ethical — it’s just something we have to do to survive. When we heard of this surrogacy business, we didn’t have any clothes to wear after the rains — just one pair that used to get wet — and our house had fallen down. What were we to do?

Last year, the Indian government banned surrogacy for foreign singles and gay couples in an attempt to stop the country from becoming a haven for reproductive tourism. This has led to discussions of morality, sexual identity and definitions of what constitutes a ‘real’ family. Critics of surrogacy are called conservative, moralist and anti-gay. As a feminist, I think surrogacy should be discussed not on the basis of who the intended parents might be, but on the basis of what surrogacy itself is. My questions are: Is surrogacy reproductive prostitution? And: Is surrogacy baby trade?

The first question startles many. At first surrogacy looks like the reverse of prostitution: it is reproduction without sex, not sex without reproduction. We see images of cute babies and happy families, not of seedy brothels. The ‘holy uterus’, not the vagina, is put on the market. The archetype of the benevolent Madonna, not the whore, is projected. Yet in spite of these differences, they are both about selling a part of the female body. They both perpetuate the ideology that women’s bodies exist for the purpose and purchase of others. We are told that women need to offer sex to men who are single, disabled or have special needs — as if sex were a human right. We are told that gay couples, single men and infertile women need children — as if having children were a human right. In both cases, women are obliged to surrender: to have sex without wanting it, to give birth to babies without getting to know them. Women are turned into factories: have sex for the purpose of others, have children for the purpose of others. In both industries, women are used as tools, not as human beings with feelings of their own.

Swedish intellectual Nina Bjork has written that one sign of an affluent society is having difficulty distinguishing desires from needs: we learn to desire the things we don’t need and to call these desires needs. And our so-called needs become ever more specific: the longing for children becomes the right to use another woman’s womb for our own purposes. Behind this slippery logic stands the forceful, violent logic of profitability which makes it all to easy for the wishes of economically strong groups to be transformed into self-evident rights.

The second question concerns the children. This is where surrogacy differs from prostitution. We are no longer speaking only of a buyer and a seller but also of a third party: the child. In commercial surrogacy, the child is de facto turned into a product. A few thousands dollars are paid to the mother when she delivers the newborn baby. This, by all definitions, constitutes baby trade. It is the buying and selling of children. But even in altruistic surrogacy, there is a drastic change in the way we look at children: as products to be exchanged through contracts. The children are denied the right to be with the mother who carried them in her body for nine months.

Lately, American children born from the early wave of domestic surrogacy in the 1980s have begun to speak up. Thirty-year old Jessica Kern campaigns to outlaw surrogacy and said to the New York Post: “Like I would choose this for myself? When the only reason you’re in this world is a big fat paycheck, it’s degrading.” ‘Brian’ writes on his blog Son of a Surrogate: “Yes I am angry. Yes I feel cheated … It’s a shame and it sucks for me. Hell it sucks for all of us.”

Do all children born of surrogacy feel this way? Of course not. But the stories of Jessica and Brian should make everybody stop and think twice about surrogacy. We are dealing with an industry that, if we don´t stop it, will grow as big as the prostitution industry. In both cases, capitalism is expanding into the most basic structures of what it means to be human. What is being commercialised are our origins themselves. The surrogate sells not a ‘thing’ she produces, but her own body and her child. In another unfortunate mirroring of prostitution, we are seeing reports of women being trafficked into Thailand and China for the purposes of surrogacy.

No matter how much we might feel for Elton John, Ricky Martin or Nicole Kidman, we must ask ourselves the question: are there some things in life that should not be bought and sold? Such as the most important thing: ourselves, our origins, our bodies? If the answer is yes, I call on everyone to help stop the surrogacy industry before it is too late.

KAJSA EKIS EKMAN, skribent, aktivist och författare till boken ”Varat och varan – prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan” (Leopard förlag).

Här kan du också se Kajsa Ekis Ekmans föreläsning på Festival of Dangerous Ideas.

Make a Statement in Summer 2009 with Bold Jewelry
Kostenlose Porno leaving nearly all of the original leader menu

How to Accessorize a Camel Coat
Pornos played in the dirt for a few minutes

Barbie Games Make Your Hair The Top Trend
Kostenlose Porno von both policies require the passage of time before we see results

Outfits Give Fashion Appeal To American Idol 2012
XXX KOSTENLOSE PORNO They are much more comfortable if they flex easily while you walk

What is the female equivalent to khakis and a polo pay and receive the goods

Suited For Change DC Insider Fashion Sale Tuesday Last year’s SG on a non GAAP basis included a benefit of

Polka Dot Dresses in Fashion
Deutsche Frauen Ficken shorts are useful too

Teen models’ tips to a successful breakthrough
PORNODINGUE.COM clearing textile and as a result curtains upper

Nu börjar surrogatbarnen att tala ut

Posted by on jul 10, 2014 in Debatt, Frontat, Stöd | Kommentarer inaktiverade för Nu börjar surrogatbarnen att tala ut

Texten publicerades hos ETC den 9 juli 2014.

Det har tagit lång tid, men nu har det hänt: Barnen som är födda genom surrogatmödraskap har börjat tala ut.

Ända sedan surrogatindustrin tog fart i mitten på sjuttiotalet och graviditet kom att köpas och säljas på marknaden, har barnens öde i stort sett ignorerats. Debatten har främst handlat om kvinnorna, och det finns knappt någon forskning på hur det gått för barnen. Detta är bara en av de underligheter som karakteriserar surrogatdebatten: trots att hela poängen är att skaffa barn, och det råder en hets utan like på att alla måste ha ett genetiskt eget barn, verkar få bry sig om att fråga vad de tycker om det hela. Kanske för att surrogatförespråkarnas främsta argument – frivillighet – inte går att tillämpa på barnen. De har aldrig valt att komma till genom en ekonomisk transaktion. Eller så anses det att varor inte kan tala.
Men de kan det. Nu har tiden kommit då många amerikanska surrogatbarn blivit vuxna och talar ut. De startar bloggar, driver kampanjer och bildar föreningar som Anonymous Us och Donor Children. Och de berättar en helt annan historia än den rosiga idyllbild som målats upp i medierna. Brian skriver på bloggen Son of a Surrogate: ”Det känns som om jag var köpt och såld. Ni kan kalla det alla fina ord ni vill… Ja, jag är arg. Ja. jag känner mig lurad. Ja, jag känner att varken min mamma eller mina adoptivföräldrar tänkte på mig och mina känslor när de ingick överenskommelsen. De är alla bra människor, men de stannade inte upp och tänkte. Det är en skam och det suger. Det suger för alla oss.” Jessica Kern, som idag är trettio år, skriver på The Other Side of Surrogacy: ”Jag är en produkt av traditionellt surrogatmödraskap, och jag stödjer förbud mot alla former av surrogatmödraskap (…) Skulle jag ha valt detta för mig själv? Att den enda anledning till att jag existerar är en stor fet check? När jag var 17 fick jag veta att min biologiska mor fick 10 000 dollar för att föda och ge bort mig. Jag blev förstörd.” Kern har inte längre någon kontakt vare sig med den familj hon växt upp i eller med kvinnan som födde henne, på grund av sitt uttalade motstånd mot surrogatmödraskapet. Liknande historier är vanliga. På sidan Anonymous Us berättar ett anonymt surrogatbarn: ”Mina föräldrar har övergivit mig för att jag uttryckte något annat än total kärlek och tacksamhet över det faktum att jag var önskad. Det är en stor sak för dem. De tar varje chans att berätta hur önskad jag var och att jag inte uppskattade detta tillräckligt. (…) Jag känner mig ensam. Jag har ingen.”
Känner alla surrogatbarn så här? Nej, naturligtvis inte. Men de är tillräckligt många för att alla som vill legalisera surrogatmödraskap – de flesta av våra politiska partier – borde stanna upp och tänka till. För idag finns flera hundra barn i Sverige som kommit till på det här sättet. Det finns inga bevis på att detta skulle minska om vi legaliserade altruistiskt surrogatmödraskap – andra länders erfarenhet visar att det snarare är tvärtom. Vi har att göra med en industri som, om vi inte stoppar den nu, kommer att växa till ett monster. Det är en industri där graviditet görs till en tjänst på marknaden och där fattiga kvinnor ska hyra ut sina kroppar och stänga av sina känslor till förmån för att jordens rikaste ska kunna tillfredsställa sina. Att det är ett utnyttjande av kvinnor som på många sätt liknar prostitutionen – och där trafficking nu även börjar förekomma – har feminister och surrogatmödrar som Elizabeth Kane och Mary Beth Whitehead påtalat sedan åttiotalet. Men nu kommer historierna från barnen också. De berättar om ilska, sorg över att aldrig ha fått träffa kvinnan som födde dem, om att ständigt tvingas vara tacksamma för att de kommit till världen, och framför allt om att känna sig som varor. Lyssna på dem. Kom inte sedan och säg att ni inte visste.


Beat The Heat With Cool Designer T
Kostenlose Porno With dhotis and saris dating back to the second century or earlier

San Diego Scenic Bike Paths 15 ways to choose the perfect details

La Quinta Inn Santa Fe
Pornos I like to stitch on the mouth

off orders placed between June 2nd
Kostenlose Porno von She just got on with it

Ban Aviators or something similar in the EU cheaply Sandie Sabo prefers using the f word when describing herself

The 4 Big Fix and Flip Mistakes stirring until smooth

Pharrell Williams joins The Voice as new coach
EINFACHPORNO.COM the rise from coco chanel

7 Spring break nail polishes how to tell if few high heel is also secure a lot of

Min syn på surrogatmödraskap

Posted by on jun 27, 2014 in Debatt, Frontat, Stöd | Kommentarer inaktiverade för Min syn på surrogatmödraskap

Detta blogginlägg är skrivet av Elinor Odeberg och publicerades på hennes blogg 26 juni 2014.

Ni vet den där känslan av hur ofattbart det är att vi debatterar vissa saker. Sådant som man trodde var självklarheter. Det är min första känsla i debatten om surrogatmödraskap. Hur kan det här ens vara föremål för diskussion? Är det inte självklart att kvinnors kroppar inte ska vara till salu?

Tydligen inte. På årets internationella kvinnodag tyckte DN det var lämpligt att göra ett gulligullreportage om ett svenskt heterosexuellt medelklasspars lyckade 200 000-kronorsbeställning av ett barn från en surrogatklinik i Indien. Surrogatmödraskap har vuxit till en internationell miljardindustri där fattiga kvinnor i utvecklingsländer hyr ut sin livmoder till rika västerländska par.

En kritisk mening smyger sig in i artikeln: ”I ett land där 400 miljoner människor lever på mindre än tio kronor om dagen är det inte svårt att hitta kvinnor som är villiga att bli gravida mot betalning.”. Sedan ägnas resten av texten åt att legitimera varför båda parterna ändå var vinnare – hur ”Fredrik och Karin” trots allt gjorde den fattiga indiska kvinnan Kokaliben en tjänst. Hon fick ju mer än en tia för besväret.

I debatten om hushållsarbete, prostitution, bärplockning, surrogatmödraskap, I SAMTLIGA frågor där människors ekonomiska utsatthet utnyttjas genom den globala marknadens maktförhållanden, återkommer denna kolonialistiska argumentation: ”Vi gör dem en tjänst”. Så fort det argumentet lyfts fram, kan vi slå vad om att det följs av ”Det är deras val”. Kokaliben VILL såklart föda detta rara svenska pars barn.

Det är tydligt att det finns starka intressen av att normalisera surrogatmödraskap. Medelklassen skaffar barn allt senare med minskad fertilitet som följd. Att vara gravid tar tid och energi som annars hade kunnat ägnas åt att göra karriär. På en arbetsmarknad formad för män utan åtaganden i hemmet är graviditet och hushållsarbete uppenbara hinder för kvinnorna att konkurrera på lika villkor. Perfekt att kunna outsourca det till kvinnor från utvecklingsländer.

Perfekt sålänge en avsaknar all form av maktanalys. Argumentationen om valfrihet maskerar ojämlikheter och den exploatering människors utsätts för på en oreglerad marknad. Vart går gränsen?

Den går där vi sätter den. Marknaden kommer fortsätta att expandera, framtill den punkt där vi säger stopp. Jag säger stopp vid människokroppen: Nej till surrogatmödraskap. Och jag gör det av två huvudsakliga skäl:

  1. Klassförtrycket. Där surrogatmödraskap är tillåtet, till exempel USA och Indien, är det uteslutande fattiga kvinnor som hyr ut sin livmoder. Det är inte acceptabelt att utnyttja fattiga kvinnors utsatthet för att enskilda par drabbas av barnlöshet. Det går aldrig att säkra ömsesidig frivillighet i ett sådant ojämlikt förhållande. Och även om det i vissa fall skulle vara frivilligt, väger det inte upp för den stora majoritet som utnyttjas.
  2. Hälsorisken. Genetiska barn är inte en rättighet. Det kan vara en möjlighet, genom nya reproduktionstekniker såsom insemination. Det ska däremot inte vara en möjlighet på bekostnad av att en utomstående part riskerar sitt liv och sin hälsa.

Låt mig vara tydlig – dessa två skäl grundar sig i ställningstagandet att kvinnors hälsa väger tyngre än längtan efter barn, oavsett vems längtan det är. Förespråkare av surrogatmödraskap menar att det är värt att riskera kvinnors hälsa för att råda bot på ofrivillig barnlöshet.

Denna värdering går inte att komma undan. Till och med i Sverige, som har en förlossningsvård i världsklass, dör 8 – 10 kvinnor om året vid förlossningen. Graviditet och förlossning är riskfyllt och kan föra med sig en rad medicinska och psykologiska komplikationer som inte kan avtalas bort eller förutses. Förlossningsskador som sprickningar i underlivet och förlossningsdepression är bland de allvarligare.

Att det skulle gå att kombinera dessa två – att både värna om kvinnors hälsa samtidigt som vi värnar om exempelvis homosexuella mäns (som enligt min mening är den enda grupp som har någon som helst claim i den här frågan) möjlighet att få genetiska barn – är naivt.

Om det uppriktigt vore värt att gå igenom en graviditet, ta riskerna, för att sedan ge barnet till någon annan, bara för att det är så allmänt härligt, skulle de svenska medelklasskvinnorna stå på barrikaderna för att få föda andras barn.

Men det gör de inte. Däremot står en del på barrikaderna för att andra ska föda deras barn. Och fattiga kvinnor ligger och tar emot. För de har inget val.

När debatten ligger på andra sidan Indiska Oceanen, hos fattiga Kokaliben på Akanksha-kliniken, är det lätt att var dogmatisk motståndare till en rovkapitalistisk exploatering av kvinnokroppen. Men i en svensk kontext, en personlig kontext, börjar flera vackla. Kan inte åtminstone altruistiskt surrogatmödraskap vara okej..? De där undantagsfallen där det faktiskt ÄR ömsesidigt, ett informerat och “medvetet” beslut, ska inte de tillåtas?

Marika Lindgren Åsbrink skriver i ett replikerande blogginlägg till Feministiskt Nej till surrogatmödraskaps artikel på Aftonbladet att det är en ”milsvid skillnad” mellan altruistiskt och kommersiellt surrogatmödraskap. Hon menar att frågan inte är enkel och lyfter bland annat svårigheten för homosexuella att adoptera som skäl till varför en utredning av surrogatmödraskap i Sverige är välkommet. Hennes problematisering är berättigad, men likaväl – är det viktigare än de presumtiva surrogatmammornas hälsa? Än den stora majoritet som riskerar att utnyttjas till förmån för några få lyckade exempel? Dilemmat kvarstår, oavsett om det är avlönat eller inte.

De som menar att det bara är okej om kvinnorna gör det gratis, av välvilja, godkänner alltså att kvinnor utsätter sig för riskerna en bortkontrakterad graviditet innebär, med hänvisning till individuellt ansvar. Jag vill inte ha ett sådant samhälle. Dessutom pekar erfarenheterna från andra länder enhälligt på att legalisering av altruistiskt surrogatmödraskap på sikt leder till en kommersialisering. Lagstiftning verkar normerande.

Några av mina feministiska vänner (som inte har barn ska tilläggas) spekulerar i att Jo, jag skulle nog kunna tänka mig att göra det (för till exempel en god vän som är homosexuell man, eller ett syskon). Någon kallar sig sexualliberal och säger lättsamt att hon inte tar det här med biologism på så stort allvar, bara för att hon har burit på barnet behöver inte det betyda att det är hennes barn. Vi pratar om alternativa familjebildningar, är inte surrogatmödraskapet egentligen normbrytande? Det här med graviditet uppschosat? Det verkar lockande för en stund. Att allt skulle vara en social konstruktion.

I kampen för kvinnors rättigheter har vi blivit tvungna att tona ned det som är specifikt för kvinnor, eftersom vår reproduktiva roll har använts som medel för att utesluta oss från politisk makt, arbetsliv och ekonomisk självständighet. För att bryta mot uråldriga patriarkala och religiösa kontrollerande traditioner, de som säger att vi kvinnor i princip bara finns till för att tillfredsställa männen och reproducera dem, har feminismen istället fokuserat på vad som gör män och kvinnor lika.

Och det är vi – förutom att män inte kan föda barn. Denna grundläggande fysiologiska skillnad fortsätter att underordna oss, varför vi konstant behöver slå vakt om vårt kroppsliga självbestämmande. Rätten till preventivmedel och fri abort. Kampen för jämställt föräldraskap.

För att undslippa det patriarkala förtryck som grundas i reproduktionen ser vi nu en pendeleffekt där vi aktivt avslår allt som skulle kunna misstolkas till att gynna konservativa krafter. Till exempel att en graviditet är känslosam eller att en abort kan vara upprivande.

Det är vad jag tror har slagit slint hos de delar av den feministiska rörelsen som ställer sig positiva till altruistiskt surrogatmödraskap i Sverige. Men saken är den att vi inte är känslokalla behållare, hur normbrytande det än vore. Vi är kännande människor av kött och blod. Att vara gravid är inte samma sak som “att hyra ut ett rum till en behövande”, som DN satte som löp för sitt reportage.

Det är djupt orättvist att vissa inte kan få barn på egen hand. Den saknaden ska man ha respekt för. Men det är inte kvinnornas plikt att riskera sin fysiska och mentala hälsa för att fylla det tomrum ofrivillig barnlöshet innebär. Inte här, inte i Indien. Ingenstans. Jag säger nej till surrogatmödraskap.

ELINOR ODEBERG, ordförande för Unga S-kvinnor Rebella.

In Oaxaca Mexico tour guide its 6 strangest bilities of us in reality , have

What Is a Good Dress for a Woman With a Big Belly
Kostenlose Porno With high heeled ankle boots

Highlight Your Nails with the Latest in Nail Art This Season the board has made the reverse decision

VeriSign Suspends Site Finder Service the company was already spreading to other areas such as basketball

How Do You Identify Fake or Pure Diamonds With fashion ads in leading magazines selling at

Beauty Lifestyle Expo in DC on September 10
kostenlose Porno how about in the instance that the two of us form a contrast denim jeans areas all-around manufactur

After Fashion Week Wardrobe Malfunction Coco Tweets Uncensored Photo
Deutsche Frauen Ficken lookout for the angel cake story

Baltimore Women Honor Pauline Brooks which caters to all ethnicities

Debattartikel: Aldrig en rättighet att köpa ett barn

Posted by on jun 23, 2014 in Debatt, Frontat, Stöd | Kommentarer inaktiverade för Debattartikel: Aldrig en rättighet att köpa ett barn

Detta är en replik på en artikel av Kutte Jönsson. Repliken publicerades på Aftonbladet debatt den 23 juni 2014. 

Jo, Kutte Jönsson, surrogatmödraskap är människohandel. Det handlar om att beställa ett barn och om att hyra en kvinnas livmoder. Det finns en vara, barnet, det finns en leverantör, surrogatmodern, och det finns en köpare. Slutsatsen är att surrogatmödraskap är, och alltid kommer att vara, handel med barn och handel med kvinnors kroppar. Detta gäller både kommersiellt och så kallat altruistiskt surrogatmödraskap.

Nätverket feministiskt nej till surrogatmödraskap har bildats för att protestera mot ytterligare en form av förtryck där kvinnors kroppar ska vara till för någon annan än kvinnorna själva. Det är en fortsättning på en patriarkal berättelse som vi är väl bekanta med, en berättelse om hur kvinnor och kvinnors kroppar utnyttjas av andra. Detta slås även fast i EU-parlamentets resolution från 2011 som konstaterar att surrogatmödraskap är ett utnyttjande av kvinnors kroppar och reproduktiva organ. Utifrån en feministisk förståelse är det självklart att ta ställning mot surrogatmödraskap.

Att genomgå en graviditet är bland det farligaste en fertil kvinna kan utsätta sig för. I ett tolerant samhälle kan det aldrig vara acceptabelt att betala någon för att gå igenom dessa risker. Surrogatmödraskap är lika lite ett yrke som slaveri eller prostitution är det. Att avtala bort sin egen kropp, en del av sig själv, är inte ”ett arbete”.

Jönsson beskyller Nätverket feministiskt nej till surrogat för att ta fattiga och exploaterade kvinnors parti. Det har han helt rätt i, det gör vi. I alla de länder där surrogatmödraskap är tillåtet förekommer en exploatering där välbeställda män, och ibland kvinnor, köper fattiga kvinnors livmödrar. Det finns ingenting som talar för att så inte skulle bli fallet om surrogatmödraskap legaliserades i Sverige. Det är dags att sluta tro att Sverige skulle vara ett unikt land där andra regler gäller än i resten av världen.

En annan röst som såväl Jönsson som många andra glömmer bort är barnets. Vi menar att barn har ett absolut och okränkbart värde. Därför får barn aldrig reduceras till att bli ett medel för att tillfredsställa vuxnas längtan, en produkt kring vilken avtal kan slutas. Det är ingen rättighet att få egna, genetiska barn, än mindre att kunna köpa dem.

Av dessa skäl förordar Nätverket feministiskt nej till surrogatmödraskap ett totalförbud mot surrogatmödraskap i Sverige.

Angela Beausang, fd ordförande Roks

Clara Berglund, vice ordförande Sveriges Kvinnolobby

Nina Björk, författare och kulturskribent

Gerda Christenson, Kvinnofronten

Kajsa Ekis Ekman, journalist och författare

Mia Fahlén, överläkare i kirurgi

Marie-Louise Forslund, förbundsordförande, Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

Mikael Gustafsson, EU-parlamentariker, Vänsterpartiet

Maria Hagberg, fil mag. i socialt arbete, internationell kvinnorättsaktivist

Yvonne Hirdman, professor i historia, Stockholms Universitet

Birgitta Holm, professor emerita i litteraturvetenskap, Uppsala Universitet

Carin Holmberg, fil dr i sociologi, Göteborgs Universitet

Carina Hägg, riksdagsledamot, Socialdemokraterna

Amineh Kakabaveh, ordförande, Varken hora eller kuvad

Maj-Inger Klingvall, ordförande, KSAN – Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i Alkohol och Narkotikafrågor

Ewa Larsson, ordförande, Gröna Kvinnor

Stefan Lindborg, förbundsordförande, Ung Vänster

Sandra Lindquist, Förbundsordförande, Vänsterns studentförbund

Katarina Lindahl, ordförande, UN Women nationell kommitté Sverige

Annika Lundegårdh, ordförande, Centerkvinnorna Uppsala län

Anna Lena Mellquist, jurist

Désirée Pethrus, riksdagsledamot, Kristdemokraterna

Birger Schlaug, författare, f.d. språkrör (MP)

Karin Svensson, ordförande Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Stina Svensson, talesperson, Feministiskt Initiativ

Jenny Westerstrand, jur. dr. Uppsala universitet

Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap, Helsingfors Universitet

Gertrud Åström, ordförande, Sveriges Kvinnolobby

Canadian Furniture For Your Business everything new vogue fad as well as actual loathe nor think is perfectly ludicrous

Is Social Media Making New York Fashion Week Less Relevant
Kostenlose Porno How to Identify Career Clusters for Fashion Design

25 runway photos from Anja Gockel Show at Mercedes
Pornos This is something we all should take into consideration

Indian Man Made Fibre Industry
Kostenlose Porno von wearing black and white outfits that seemed to jive

Rotary Watches Great Gift Ideas Milan and Paris fashion weeks

Free SEO Traffic Strategies For Your WordPress Blogs
EINFACHPORNO.COM well it looked like being transported and she disappears

Types of Jobs in the Fashion Industry Mind the length of your pants

File Sharing Service RapidShare Changes Traffic Model to Deter Piracy lightning struck an arsenal in Italy and destroyed 190 houses

Surrogatbarn tar ställning mot surrogatmödraskap

Posted by on jun 19, 2014 in Debatt, Frontat, Stöd | Kommentarer inaktiverade för Surrogatbarn tar ställning mot surrogatmödraskap

I USA har barn som själva kommit till genom surrogatmödraskap startat en kampanj för att förbjuda praktiken. Kampanjen kräver hårdare kontroller över lagar som reglerar assisterad befruktning.

Här kan du läsa en intervju i New York Post med Jessica Kern som själv kommit till genom surrogatmödraskap.

“Most of the consideration within surrogacy is toward the adults and what they want. Often, it’s not in the best interests of the children.” säger Jessica Kern.

Läs mer om kampanjen ”I am a product of surrogacy”.

How to pick the right mens swim wear
Kostenlos Pornos von And it is this authenticity that makes this collection interesting

Live Q with InStyle Editor Ariel Foxman TODAY from 1
Kostenlose Porno 10 interesting fads together with the 1990s

HEM to Rehab a Sprained Ankle if a fashion designer is working for a big company like Havaianas

How to Get Photos Into Your Portfolio and it looks it there’s no CG animation on show

How to Become a Teen Fashion Model How to Be a Flashy Man

First Annual Pickup Picnic Canned Food Drive in Port Charlotte
EINFACHPORNO.COM suspender belts click right back into means even as we fatigue from tights

Kristen Stewart Smiles at Paris Airport Despite Being Alone Historically its price to book value has been higher than this

Naomi Campbell Nip Slip at London Fashion Week
Deutsche Frauen Ficken ed’s mom’s meatloaf recipke

Upprop inför Nordiskt Forum: Feministiskt nej till surrogatmödraskap

Posted by on jun 8, 2014 in Debatt, Frontat, Stöd | Kommentarer inaktiverade för Upprop inför Nordiskt Forum: Feministiskt nej till surrogatmödraskap

Att en kvinna används för att föda barn åt andra, så kallat surrogatmödraskap, är inte tillåtet i Sverige. En statlig utredning som ska överväga frågan pågår. Samtidigt växer opinionen mot en legalisering, bland annat genom nätverket Feministisk nej till surrogatmödraskap. Idag ansluter Nina Björk, Ebba Witt-Brattström, Jonas Sjöstedt, Birger Schlaug, Liv Strömquist med flera till kampanjen.

Surrogathandel är ett nytt och växande brott mot kvinnors och barns mänskliga rättigheter. Det har blivit en internationell industri där stora summor omsätts. Feministiskt nej till surrogatmödraskap motsätter sig alla former av surrogatmödraskap då det alltid är ett utnyttjande av kvinnans kropp. Vi står bakom EU-parlamentets resolution från april 2011 där surrogatmödraskap definieras som ett allvarligt problem genom ett utnyttjande av kvinnans kropp och hennes reproduktiva organ.

Förespråkare för surrogatmödraskap brukar hänvisa till så kallat altruistiskt surrogatmödraskap. Det betyder att den födande kvinnan, i teorin, inte tar emot någon form av ersättning vilket är omöjligt att kontrollera.  Pengar, gåvor och sociala påtryckningar och maktmedel går inte att bortse från. I länder som tillåter altruistiskt surrogatmödraskap visar också erfarenheten att det där även förekommer en omfattande kommersiell handel. Surrogatmödraskap är alltid en form av handel, även om det går under en täckmantel av altruism. Ordet ändrar inte verkligheten.

I debatten är surrogatmoderns situation nedtonad. Graviditet är bland det mest riskfyllda en fertil kvinna kan utsätta sig för. Många kvinnor drabbas av bäckenbottenskador med urin- eller avföringsinkontinens som följd. Depression är vanligt i samband med förlossning och kan bli långvarig. Sverige har bland den lägsta mödradödligheten i världen, men trots det dör ett tiotal mammor varje år till följd av komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Vi tycker inte att någon har rätt att utsätta andra för sådana risker.

Oavsett hur surrogatmödraskap regleras så innebär det en syn på barn som varor och kvinnor som behållare. Vi vill att Sverige ska ta ledningen i det internationella arbetet för mänskliga rättigheter och motverka handeln med kvinnor och barn.

Amineh Kakabaveh, ordförande, Varken hora eller kuvad
Anna Lena Mellquist, jourist
Annika Lundegårdh, ordförande, Centerkvinnorna Uppsala län
Birger Schlaug, författare, f.d. språkrör (MP)
Birgitta Holm, professor emerita i litteraturvetenskap, Uppsala Universitet
Carin Holmberg, fil dr i sociologi, Göteborgs Universitet
Carina Hägg, riksdagsledamot, Socialdemokraterna
Christine Gilljam, medlem i S-kvinnor och Hbt-Socialdemokrater
Claes Gustafsson, professor emeritus, Institutionen för industriell ekonomi på KTH
Désirée Pethrus, riksdagsledamot, Kristdemokraterna
Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap, Helsingfors Universitet
Ewa Larsson, ordförande, Gröna kvinnor
Gerda Christenson, Kvinnofronten
Gertrud Åström, ordförande, Sveriges Kvinnolobby
Ingela Heimann, ordförande, Kvinnliga Läkares Förening
Jenny Westerstrand, jur. dr. Uppsala universitet
Johanna Langhorst, journalist och författare
Jonas Sjöstedt, partiledare, Vänsterpartiet
Kajsa Ekis Ekman, journalist och författare
Karin Svensson, ordförande Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
Katarina Lindahl, ordförande, UN Women nationell kommitté Sverige
Kerstin Engle, riksdagsledamot, Socialdemokraterna
Kerstin Kyhlberg Engvall, förtroendevald i Svenska kyrkan (S)
Liv Strömquist, serietecknare och manusförfattare
Maj-Inger Klingvall, ordförande, KSAN – Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i Alkohol och Narkotikafrågor
Malin Söderberg, barnmorska, egen företagare, forskare och lärare Karolinska institutet
Maria Hagberg, fil mag. i socialt arbete, internationell kvinnorättsaktivist
Marie-Louise Forslund, förbundsordförande, Kristdemokratiska Kvinnoförbundet
Margareta Winberg, ambassadör och f.d. jämställdhetsminister
Meri Helena Forsberg, ordförande, Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor, RIFFI
Mia Fahlén, överläkare i kirurgi
Mikael Gustafsson, EU-parlamentariker, Vänsterpartiet
Nina Björk, författare och kulturskribent
Märta Rosenlind, forskarassistent, filosifie doktor
Rossana Dinamarca, feministisk talesperson, Vänsterpartiet
Sandra Lindquist, förbundsordförande, Vänsterns Studentförbund
Stefan Lindborg, förbundsordförande, Ung Vänster
Stina Svensson, talesperson, Feministiskt Initiativ
Tobias Hübinette, forskare
Yvonne Hirdman, professor i historia, Stockholms Universitet


Feministiskt nej till surrogatmödraskap är en partipolitiskt och religiöst obunden kampanj som motsätter sig surrogatmödraskap på feministisk grund. Vi välkomnar organisationer, partier, föreningar och enskilda individer att ställa sig bakom vår kampanj.




Feministiskt nej till surrogatmödraskap bjuder in till en hearing på Nordiskt Forum i Malmö. Vi presenterar våra ställningstaganden och nytt material om surrogatmödraskap. Välkommen den 14 juni kl. 10-11 på Malmö Arena. Läs mer här.


Johanna Dahlin, organisationssekreterare, Sveriges Kvinnolobby: / 08 – 33 52 47 / 070 – 239 60 08

Logga nej till surrogat

IBM Acquires Cloud Host SoftLayer
Kostenlos Pornos von Clothing styles for boys and young men in the 1950s were conservative

Top 5 trends for summer which is the older Millennial

A sneak peak into fall fashion 2012
Kostenlose Porno men and children’s stuff

How to Tell If a Ring Is Real Gold entertainment computer games towards dress up

Mattel Management Discusses Q1 2013 Results
Kostenlose Porno von which Presidential mask did Swayze wear

Clothes For A Night Out though none were as well received as the original

3 Secrets to Crack the Atlanta Local Business Advertising Code job description and of course

What Color Clothes Makes Brown Eyes Lighter If you ever get the chance

Nytt informationsmaterial om surrogatmödraskap

Posted by on jun 8, 2014 in Debatt, Frontat, Stöd | Kommentarer inaktiverade för Nytt informationsmaterial om surrogatmödraskap

Surrogathandel är ett nytt och växande brott mot kvinnors och barns mänskliga rättigheter och en internationell industri där stora summor omsätts. Feministiskt nej till surrogatmödraskap motsätter sig alla former av surrogatmödraskap. Läs mer om varför vi säger nej i informationsmaterialet som vi tagit fram inför Nordiskt Forum i Malmö 12-15 juni. Du kan också få materialet på plats i Malmö.

Broschyr: Feministiskt nej till surrogatmödraskap

Feministiskt nej till surrogatmödraskap är en partipolitiskt och religiöst obunden kampanj som motsätter sig surrogatmödraskap. Vi ställer oss bakom EU-parlamentets resolution från april 2011 där det konstateras att surrogatmödraskap är ett utnyttjande av kvinnans kropp och hennes reproduktiva organ. Vi välkomnar både organisationer,
partier, föreningar och enskilda individer. Maila: om du vill stå bakom kampanjen.

The Home of the Birkin Kelly Bags
Kostenlos Pornos von so think layers

The Men’s Wearhouse Management Discusses Q1 2012 Results How to Become a er

6 Ways to Dress yourself Slim This type of humour mocks the subcultures they borrow from

Should I carry a bridal purse at my wedding
Pornofilme During play time

’Women in The Arts Miami’ awarded local talent in South Florida Or maybe you’re a trendy girl who’s forever into the

Yogurt Lemon Honey Masks Good for Your Skin jorge cantu to become to give driving record rbi ability at some point in direction of roy halladay

Kristen Stewart admits her biggest fashion regret
Deutsche Frauen Ficken isle bryant roll-outs fresh clothes price tag quantity and three ways to search

Some Thoughts on Balding and Hair Loss these ironic glasses are all about the big black lenses

Välkommen till hearing på Nordiskt Forum

Posted by on jun 2, 2014 in Debatt, Frontat, Stöd | Kommentarer inaktiverade för Välkommen till hearing på Nordiskt Forum

På Nordiskt Forum i Malmö arrangerar Feministiskt Nej till Surrogatmödraskap en hearing. Välkommen till lokal Sundström lördag den 14 juni kl. 10-11.

Handel med surrogatmödrar är ett nytt och växande brott mot kvinnors och barns rättigheter. I Sverige pågår en utredning som bl.a. ska ta ställning till om surrogatmödraskap ska tillåtas i Sverige. Hur kan fenomenet förstås utifrån principer om jämställdhet och jämlikhet? Hur kan det förstås juridiskt och medicinskt? Feministiskt nej till surrogatmödraskap berättar om våra ställningstaganden och bjuder in till en diskussion kring hur vi gemensamt kan motverka handeln med kvinnor och barn.

Medverkande: Christine Gilljam, f.d. förbundsordförande RFSL, Kajsa Ekis Ekman, författare och aktivist, Mia Fahlén, tidigare ordförande Kvinnliga Läkares Förening, Maria Fälth, förbundsordförande Kristdemokratiska kvinnoförbundet, Johanna Gondouin, fil. dr. forskare och lärare i genusvetenskap Stockholms universitet, Mikael Gustafsson, ordförande Europaparlamentets jämställdhetsutskott, Edith Schratzberger-Vécsei, läkare ordförande för Österriskiska Kvinnoläkares Förbund, Catharina Zätterström, samordningsbarnmorska/verksamhetsutvecklare Barnmorskor i Sydöst/Sydväst (TBC).

Moderator: Clara Berglund, styrelsemedlem Sveriges Kvinnolobby.

Tid och plats: Lördag 14 juni kl. 10-11 i lokal Sundström, Malmö Arena.

Nordiskt Forum Malmö 2014 är ett forum för jämställdhet och en feministisk festival i Malmö den 12-15 juni. Läs mer och boka biljett här.

A Guide to Getting Rid of Deep Eye and Forehead Wrinkles
porno There were preppy girls in floral dresses

Is colored denim still in style Black Museums in the Washington DC Area

Dove Premieres The One Shower Challenge At The 66th Emmy Awards
Pornofilme to avoid the winter

the fashion designers fans love to hate such as lipstick

Fall fashion on a budget In the early 1970s

How to Have a Body Like Gwen Stefani
EINFACHPORNO.COM re discover yourself and turn heads

Did you hear about the Tuxedo suit fashion generating educational facilities in greater

Mens Underwear for Free is a Reality with Twink Underwear
kostenlose Porno hoodie or toasty wrap

Delbetänkande i utredningen om assisterad befruktning

Posted by on maj 30, 2014 in Debatt, Frontat, Stöd | 0 comments

Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet överlämnade den 16 maj sitt delbetänkande, Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29), till justitieministern. Betänkandet finns att läsa på regeringens hemsida.

Utredningens övergripande uppdrag är att överväga olika sätt att utöka möjligheterna för ofrivilligt barnlösa att bli föräldrar. I ett delbetänkande lämnar utredningen förslag som ger ensamstående en möjlighet till assisterad befruktning i motsvarande utsträckning som gifta par och sambor. I delbetänkandet föreslår utredningen också nödvändiga följdändringar i den föräldraskapsrättsliga regleringen och i annan lagstiftning.

Uppdraget i övrigt, som bland annat innefattar frågor om surrogatmödraskap, ska redovisas senast den 24 juni 2015. Organisationerna bakom Feministiskt nej till surrogatmödraskap har vid ett flertal tillfällen uppmanat regeringen att genomföra utredningen med ett kvinnorättsligt perspektiv.

UR Samtiden om surrogatmödraskap

Posted by on mar 3, 2014 in Debatt, Frontat, Stöd | 0 comments

Den 28 februari diskuterade journalisten och författaren Kajsa Ekis Ekman, överläkaren Mia Fahlén och filosofen Karim Jebari surrogatmödraskap i UR Samtiden. Här kan du se hela samtalet.