Denna debattartikel publicerades ursprungligen i SvD Brännpunkt den 1 mars 2013. Artikeln har också publicerats på engelska i The Local.
På torsdagen uttalade sig Statens medicinsk-etiska råd, Smer, positivt till ett införande av surrogatmödraskap i Sverige. Det är förvånande att Smer anför nya medicinska metoder som ursäkt för handel med kvinnor och barn, något som FN deklarerat som totalt förbjudet. Det är också förvillande att surrogatfrågan blandas samman med assisterad befruktning.
Sveriges Kvinnolobby och Sveriges Kvinnliga Läkares Förening menar att all form av handel med kvinnors kroppar och med barn skall vara förbjudet. Surrogatmödraskap innebär ett allvarligt brott mot kvinnors mänskliga rättigheter.
Att vara gravid och genomgå en förlossning är något av det mest riskfyllda en fertil kvinna kan utsätta sig för. Utöver dödsfall kan kvinnan drabbas av sådant som avföringsinkontinens, depression, havandeskapsförgiftning, giftstruma eller blodpropp i lungan.
Effekterna av en graviditet, både fysiska och psykiska, är omöjliga att sia om på förhand.
Ny medicinsk forskning inom epigenetiken visar att barnet i magen påverkas av mamman, även om de inte är besläktade rent genetiskt. Om mamman exempelvis haft högt blodtryck under graviditeten, riskerar barnet i vuxen ålder att i högre utsträckning drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.
En gravid kvinna är inte endast en behållare utan påverkar det barn hon bär, oavsett vem som har bidragit med ägg och spermier.
Surrogatmödraskap handlar om ett handelskontrakt mellan en surrogatmamma och beställaren/köparen. Kontraktet innebär att kvinnan avtalar bort rätten till sin kropp samt vårdnad och kontakt med barnet efter förlossningen. Beställare och kliniker kontrollerar ofta helt och hållet kvinnans leverne under graviditeten. Detta gäller såväl kommersiellt som så kallat ”altruistiskt” surrogatmödraskap.
Medicinsk-etiska rådet lämnar många frågor obesvarade genom sitt ställningstagande. Vad blir de juridiska konsekvenserna av ett kontrakt som upprättas mellan systrar eller vänner? Om systern eller vännen drabbas av förlossningskomplikationer, om surrogatmamman tvingas genomgå ett kejsarsnitt med risk för framtida graviditeter, om barnet har en missbildning – vem står för dessa kostnader och juridiska konsekvenser?
Även när en kvinna bär ett barn åt en nära vän eller släkting utan ekonomisk ersättning upprättas ett kontrakt. Det går inte att på statlig väg kontrollera de sociala maktrelationer som uppstår mellan en person eller ett par som längtar efter barn och deras närstående kvinnliga vän. Erfarenheter från bland annat England, där altruistiskt surrogatmödraskap är tillåtet, visar att det är omöjligt att kontrollera huruvida pengar, gåvor eller andra typer av påtrycknings- eller maktmedel förekommit. Vem ska avgöra om vänskaps- eller familjerelationen är sund och jämlik? Även när surrogatmödraskapet anses vara ”frivilligt” kvarstår ett faktum – kvinnans kroppsliga rättigheter tas ifrån henne.
Ytterligare en fråga som lämnas obesvarad är kopplingen mellan kommersiellt och altruistiskt surrogatmödraskap. Forskning visar att efterfrågan från internationella barnfabriker ökar i länder som tillåter altruistiskt surrogatmödraskap. När ett fenomen normaliseras och efterfrågan ökar, ökar också den kommersiella handeln med kvinnors kroppar i fattigare delar av världen.
Oavsett hur surrogatmödraskap regleras öppnar det för en syn på kvinnor och barn som varor och kvinnor som behållare. Överhuvudtaget har den internationella handeln med levande organiskt material, kvinnors kroppar och barn inte utretts.
Sveriges Kvinnolobby och Sveriges Kvinnliga Läkares Förening ställer sig emot införandet av surrogatmödraskap i Sverige med utgångspunkt i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s kvinnokonvention. Dessa fastställer att stater ska garantera kvinnors kroppsliga rättigheter och aktivt motverka all handel med kvinnor. Vi ställer oss även bakom Europaparlamentets resolution som antogs 2011. Den slår fast att surrogatmödraskap är ett allvarligt problem som utnyttjar kvinnors kroppar och reproduktiva organ.
Surrogatmödraskap uttrycker en av de äldsta patriarkala tankefigurerna i världen, att en kvinna förväntas ”ställa upp” och att kvinnokroppen är ett redskap tillgängligt för andra. Det är beklagligt att alla människor som vill ha barn inte har möjlighet till det. Men hur stark längtan efter barn än må vara så är det ingen mänsklig rättighet att ha barn. Gränsen för hur långt vi kan gå för att tillfredsställa denna längtan måste dras vid människohandel. Att Sverige legaliserar en handel med barn och kvinnors kroppar är oacceptabelt.
MIA FAHLÉN ordförande, Sveriges Kvinnliga Läkares Förening
GERTRUD ÅSTRÖM ordförande, Sveriges Kvinnolobby
Senaste kommentarer